Ett år efter västsaharakursen
Hej Linn, tidigare deltagare på västsaharakursen. Vad gör du idag ett år efter Västsaharakursen?
- Jag befinner jag mig i norra Israel och volontärarbetar på en kibbutz (ett slags socialistiskt samhälle dar den ursprungliga tanken ar att de boende delar lika på tillgångarna. Som ett slags kollektiv i stor skala). Jag försöker att resa runt så mycket som möjligt i landet och ser det som ett perfekt tillfälle att se Palestina och lära mer om konflikten. Har hittills varit har i tre månader och har ännu inte bestämt när jag ska resa vidare (planen ar att tillslut hamna i Sydamerika, men vägen dit är allt annat än klar).
Namn: Linn Hollanti. Foto: Martin Wikström
Hur har västsaharakursen påverkat dig, både som person och till valet av det du gör idag?
- Jag växte väldigt mycket som person under året med Västsaharakursen. Dels genom alla möten, studiebesök (exempelvis Emmaus, riksdagshuset) och kortare resor (Mänskliga rättighetsdagarna i Luleå, European Social Forum i Malmö etcetera) vi gjorde, dels genom atmosfären pa Jakan. Jag träffade mycket nytt folk, skapade nya kontakter och fick vänner for livet. Jag kommer ursprungligen från en stad som jag upplever saknar engagemang och liv. Stockholm blev för mig dess motsats. Vi i Västsaharakursen deltog bland annat i manifestationer och demonstrationer, sålde T-shirts och pins och försökte engagera oss i så mycket som tiden tillät. Det var både roligt och utmanande och framfor allt lärorikt.
- Efter året på Jakan läste jag en universitetskurs i konfliktkunskap, vilket jag i allra högsta grad kan tacka Västsaharakursen för. Jag hade sedan tidigare intresse av att lära mer i ämnet, men det var inte förran efter Västsaharakursen som jag övertygades om att det var detta jag skulle prova att läsa. Nu i efterhand kan jag inte riktigt förstå hur mycket jag faktiskt lärde mig under året på Jakan. Sarskilt delkurser i mänskliga rättigheter och FN och har kommit att påverka mig sa mycket att jag funderar på att studera vidare i ämnet för att slutligen arbeta med dessa frågor.
- Att vi även hade block med skrivande (reportage, miljöbeskrivningar etcetera) har gjort att jag utvecklat mitt skrivande. Från att bara skriva for skojs skull har jag fatt kontakt med en tidning och det känns spännande.
Vad bär du med dig från din femveckorsvistelse i flyktinglägren i Algeriet?
- Först och främst att faktiskt njuta av de små men bra sakerna i livet. Det må låta som en klyscha, men efter att i en dryg månad ha levt i extrem miljö känns det smått vidrigt att klaga över banala saker. Jag bär också med mig upplevelsen av de kulturella skillnaderna. Från att ha vuxit upp i Sverige, där människor ogärna talar med främlingar i matkön eller ens sätter sig bredvid varandra på bussen, var det skönt att se hur gästvanliga och öppna invånarna i flyktinglägren var.
- Det faktum att öknen är en mycket isolerad och rent ut sagt tråkig plats att bo på, hindrar inte folket att fortsatta härda ut i väntan på ett självständigt Västsahara. Det var en märklig, men inte förvånande, lärdom att se hur viktig känslan av ett eget land är när man inte har något. Jag har aldrig varit sarskilt patriotisk och har haft svårt att relatera till känslan av att älska sitt land. Efter fem veckor i de västsahariska flyktinglägren har jag fått en avsevärt ökad förståelse.
- Sammanfattningsvis är jag väldigt glad över att jag gjorde slag i saken och började på Västsaharakursen. Jag har verkligen inte ångrat mitt beslut.
Tack!
/Martin
Somayeh tidigare deltagare på västsaharakursen
Hej Somayeh, tidigare deltagare på västsaharakursen. Vad gör du idag ett år efter Västsaharakursen?
- Idag arbetar jag på ett transitboende för ensamkommande ungdomar. Det är både roligt och lärorikt att arbeta nära ungdomar som av olika anledningar har lämnat sina hemmiljöer. I mitt arbete bidrar jag till att stödja och skapa ett tryggt och meningsfullt boende för de ungdomar som vistas hos oss.
Hur har västsaharakursen påverkat dig, både som person och till valet av det du gör idag?
- Västsaharakursen har gett mig verktygen till solidariskt arbete. Det har varit en spännande resa att först djupdyka i ett ämne för att sedan se hur text och bild förvandlas till människor och verklighet. Jag har fått en bättre förståelse för sammanhang och insett att även jag kan påverka. I mitt arbete med ungdomar kopplar jag ofta tankarna tillbaka till de kunskaper jag bär med mig från Västsaharakursen för att forma en förståelse för deras situation som i sin tur gör att jag kan lättare se, lyssna på och stödja ungdomarna.
Vad bär du med dig från din femveckorsvistelse i flyktinglägren i Algeriet?
- Att vara på plats, träffa människor, äta maten, dricka vattnet och andas in luften, ja att bli en liten liten del av det hela har betytt mycket för mig. Jag såg och lärde mig hur människor lever mitt i Saharas öken och jag fick upp ögonen för problematiken med minor i området. Inte minst kände jag den begränsade tillvaron för människor i lägren, att vara beroende av stöd utifrån och samtidigt vara medveten om hur mycket av det egna landets resurser som forslas ut och aldrig kommer de till dels. När jag blev sjuk med influensan och var sängliggande mitt i det kalla och stormiga Sahara träffade jag en läkare som sa åt mig att le och vara glad, med bara de orden gjorde han det lite lättare för mig när det kändes som svårast.
Tack!
Martin
Box 161, 177 23 JÄRFÄLLA
E-post: info@jakan.nu
Besöksadress: Folkhögskolevägen 1